I mötet med dig ser jag mig

Det finns en stor lärdom i att lära sig att se de egna tillkortakommande i andra människor samtidigt som det nog är bland det svåraste för oss människor att förstå och ta det till oss på ett djupare plan. Vi kan läsa om det och förstå det intellektuellt men i en pressad situation är förståelsen som bortblåst. Självklart finns det en hel del idioter där ute 😊 men om idioten där ute kan lära mig mer om mig själv, öka min självkännedom så kan det vara värt att stanna upp och ta ett par djupa andetag och ställa några frågor till sig själv:

Har jag en del av det i mig?

Vad är det som triggas i mig just nu?

Har det hänt förut?

Projicering eller överföring är den psykologiska termen som förklaras som en försvarsmekanism, ett sätt att fly från sig själv då man inte vill eller vågar titta närmare på de egna svagheterna. Vill du växa som person se dig själv i andra så ofta du kan.

Jag fick till uppgift en gång på en kurs att skriva en dikt till ”kvinnan” på engelska: ”When I can see myself in all of You what else can arise in me but the love of true”

Då var det så sant för mig i det tillstånd jag befann mig i under kursen. Det har förstås inte alltid varit lätt att förhålla mig till det men det har hjälpt mig många gånger att få en större fördjupad självkännedom.

Se alla dumma idioter runt om mig för att sedan ta hem och titta på det som väcks i mig, det som triggats i mig, en stor lärdom som kräver ett hårt arbete med att stöpa om ett gammalt mindset. Jag får göra mig själv påmind ofta för att inte tappa bort mig i tron att det är någonting där ute. En egenterapi som tagit mig många år att förhålla mig till.

Tänk om det är möjligt att i allt jag möter, människor som situationer kunna se min egen roll i det hela. Värt ett försök igen och igen och igen….