Jag är jag och jag vet vem jag är

Skapar din personlighet din verklighet och vem är det som bor i din kropp?

I dessa tider finns gott om utrymme till att filosofera och tänka efter, om inte huset skall byggas om eller några andra måsten finns. Själv så gör jag bägge två. jag går mellan göromål och när jag, i mitt tycke, får intressanta tankar så får tangentbordet tala.

Frågan; vem är jag? Har intresserat mig de senaste många åren. Redan de gamla Grekerna hade det intresset men de uppmanade mer än ställde frågan i alla fall om vi skall tro inskriptionen i templet i Delphi; ”Know thyself.” Känn dig själv. Min kompis Tomas och jag brukar prata om detta och han hävdar bestämt att ”jag vet vem jag är och behöver inte veta mer.”. Så skönt tänker jag, inga grubblerier, ett kanske buddhistiskt synsätt, en förnöjsamhet, det är som det är och det är okey.

Jo, jag är väl på ett sätt också med på det men min nyfikenhet tar oftast över. Vem är jag egentligen om jag tar bort mitt namn, min yrkestitel, min identitet, min så kallade personlighet som jag tror på ett sätt skapar min verklighet. Nu till kärnfrågan i denna artikel; är det min personlighet som styr min verklighet?

På ett sätt har jag noterat att det är så, när jag exempelvis blev intresserad av mig själv på ett djupare plan och förändrade mig så började människor, situationer, böcker och annat dyka upp i mitt synfält, mitt umgänge förändrades radikalt. Detta är väl ingen rocketscience precis, det funkar likadant när jag har tankar på att byta bil till ett visst märke så ser jag bara de bilarna i trafiken eller när vi min fru varit gravid så såg jag massor av andra gravida och inga bilar men barnvagnar. Så det är väl helt naturligt då att om jag ändrar på mig så förändras verkligheten där ute. Och nu när jag kanske övertygat dig om att när du gör förändringar i dig och ditt liv så får du en annan verklighet?

Wow vilken möjlighet och vilket ansvar på mig och dig att leva våra liv på bästa möjliga sätt för att få bästa möjliga verklighet.

Om nu min teori stämmer så är det ju enkelt att få en bättre verklighet och värld där ute kan jag tycka. Men här kommer det, mennet, vi människor är av naturen emot förändringar, vi vet vad vi har men inte vad vi kan få och den sanningen skapar en stor rädsla för att göra en förändring, och ju äldre vi är desto svårare, vi har levat längre och har mer att förlora. En annan kompis som jag har brukar ringa och beklaga sig över sin relation och om jag skall tro hen så borde hen inte stanna kvar vilket jag också påtalat för hen. Och vad svarar hen då? Jo, ”man vet vad man har men inte vad man får”.

Så du som har tankar på att göra någon form av förändring av dig själv, din situation, sluta jobb, börja jobb, bryta mönster, utbilda dig, börja träna, sluta träna eller vad som helst som du tänkt på. Gör det nu så slipper du nästa nyårslöfte som ändå sällan hålls!!